Nya idéer hittar du var som helst
Lektor Tuomas Mäki-Ontto från Tammerfors yrkeshögskolas yrkespedagogiska lärarutbildning funderar i intervjun på hur han hittar nya idéer och påminner om att det inte lönar sig att göra en förändring bara på grund av förändringen. Intervjun är en del av materialet Lärarrum för toppkompetens.
Vad är det för nytta med nya idéer om rutin och vana räcker till?
Med gamla vanor klarar man sig idag, men klarar man sig i morgon, alltså i framtiden? Världen förändras, den teknologiseras och automatiseras. Det du vant dig vid kanske inte längre räcker till. Vi klarar oss i stunden, men hur är det om ett år? Är det nån som kör förbi och finns det ingen användning för mig längre? Förändringen sker långsamt, men man måste anpassa sig till världens gång.
Jag tycker att rutiner är oerhört bra. Sådana rutiner som befriar dig och automatiserar till att göra vissa saker. De ger tid och energi till något annat. Om rutiner innebär att man agerar utan att tänka på vad man gör, är det förstås en dålig sak.
Var hittar jag nya idéer?
Nya saker hittar du var som helst. Om du inte är beredd att ta emot dem hittar du aldrig nya idéer. Det viktigaste är med säkerhet att vara nyfiken, öppen och intresserad av vad som händer runtomkring.
I gemenskaper och samarbete är det en stor styrka att verkligen lyssna på andra och våga ställa dumma frågor. Det är så du får insikt!
Personligen upplever jag nätverken, människorna och till sist har litteraturen blivit viktig. Ett väl tillhandahållet innehåll hjälper dig att hitta en ny tanke.
Man måste få igång eget tänkande och jag har satt upp ett mål för mig själv. Jag har sänkt tröskeln för att lära mig och om en bok jag läst eller lyssnat på lämnar en insikt, har jag lyckats. Jag skriver ner den och återkommer till den senare.
Är förändringen en möjlighet eller en olägenhet?
Jag vill hellre se en olägenhet som en utmaning. Jag har en lång bakgrund inom läroanstaltsledning och jag har gjort allt på ett mångsidigt sätt. För närvarande är jag lärare vid yrkeshögskolan. Förändringen är bekant och kontinuerlig med tanke på organisationen och ledningen.
Jag anser att om man gör en förändring för att förändra, då är det en utmaning. Man borde helt kunna motivera varför ett verksamhetssätt ändras. Ibland passar förändringen inte in i organisationens kultur.
Till exempel i digitala lärmiljöer sker det ofta förändringar och ibland sker förändringarna snabbt. Det tidigare verksamhetssättet är endast i startgroparna när det redan kommer ett lite bättre underlag eller sätt att agera.
Möjligheten öppnar dörren till något nytt. Det vore bra att fundera på varför vi är på väg mot något nytt. För individen bör antalet förändringar vara under kontroll.
Aki Hintsa berättar i sin bok ”Voittamisen anatomia” att människan kan ha tre förändringar i gången och att dessa måste förankras i minst tre månader. Jag tycker att det stämmer.
Människan är en helhet som anpassar sig till en förändring på cirka hundra dagar om den genomförs rutinmässigt. Inför förändringen är det bra att vara öppen och samtidigt kritisk, så att man kan ställa frågan Varför.
Hur kan jag vara öppen för nya idéer tillsammans med studerande?
En av de stora utmaningarna för läraren är att släppa på tyglarna, dvs. inte längre vara den aktiva aktören. Det fungerar inte nödvändigtvis inom alla branscher, men om det ger studerandena verktyg, kan det öppna nya vyer.
Besökare från arbetslivet för med sig en ny synvinkel. Eller parlärarskap, där en kollega besöker lektionen. Dessutom evenemang och egentligen allt som gör det möjligt att komma bort från invanda rutiner.
När det gäller gemensamma examensdelar kan vi återinföra sådana element som konst, kultur och motion som utmanar allmänbildningen. Syftet är att få liv i en bekant grupp studerande, där man tillsammans med samma lärare befinner sig i bekanta lokaler.
Kom dock ihåg lärarens grundläggande uppgift att förbereda de studerande för arbetslivet. Kanske det uppstår nya idéer just vid dessa beröringspunkter, med lärarens engagemang.
Har du någon erfarenhet eller något exempel på detta?
Jag har en teknisk bakgrund, yrkesutbildning i grunden och samtidigt intresse för konst, kultur och litteratur. Under de egna studietiderna minns jag hur läraren förde en berättande dialog med oss under lektionen i medborgarkunskap. Vi tog upp vissa frågor i diskussionerna. För nästan 30 år sedan såddes ett frö och föddes en gnista där alla beröringspunkter är intressanta.
På Skills Finlands Mästare-evenemang har jag sett hur man kan ta en titt på den egna branschens teknologi, experter och lärarens perspektiv. Man ser hur man utmanar den egna branschen genom svåra uppgifter. Samtidigt ser du helt andra branscher.
Om läraren har möjlighet att delta, rekommenderar jag definitivt läraren att göra det. Med tanke på utvecklingen av den individuella kompetensen är det ett av de bästa projekten för en enskild individ, om man bara kastar sig in i det.
När man är med och bygger upp Mästare-evenemanget får man substans, kan skapa riksomfattande nätverk och ser vad som händer i den egna branschen. Efter det året kan man fråga sig om jag kan utnyttja dessa nätverk för att lära mig. Man kan också aktivt ta med studerande.
Behövs det nya idéer?
Man måste kunna ifrågasätta sina egna tankar i denna teknologiska tid. Till exempel uppfattningen att penna och papper är dåligt och att allt borde digitaliseras. Där borde man stanna upp och se på det gamla ur ett annat perspektiv. Utmana det egna tänkandet, reflektera över det på nytt och tillsammans fundera på om det finns något att få ut av det gamla.
Faktum är, att om man i och med de nya idéerna börjar göra något nytt, kommer det sannolikt att ske en förändring. Det kan orsaka stora, långa processer. Man borde fråga sig om man kan slutföra den innan nästa kommer. Vad är betydelsen av nya idéer?
Jag anser att det behövs nya idéer. Man måste definitivt se nya idéer, utvecklas och gå vidare. Samtidigt ska man vara kritisk till det egna tänkandet, ensam och tillsammans.
Man följer lätt olika ismer och tekniska lösningar. Först i ett senare skede vet man med säkerhet om det nödvändigtvis är en bra grej.
Jag vill påstå att hålla sig öppen för nya idéer är framtidens medborgarfärdighet.